LEADER 00000cam a22003493a 4500
001 13950490
003 SE-LIBR
007 cr ||| |||||
008 130316s2014 sw |||||o|||||000 p|swe|d
020 9789175530369
041 swe
072 7 DC|2bicssc
100 1 Södergran, Edith|4aut
245 10 Dikter|h[Elektronisk resurs]
264 1 |bFörlaget Orda,|c2014
338 |br|bo|2rdacarrier|2rdacarrier
500 |5MoE|aOffline epub med Adobe-kryptering (0.15 MB)
520 Edith Irene Södergran, född 4 april 1892, död 24 juni 1923
, var en finlandssvensk poet. Edith Södergran var en av de
första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av
fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism.
Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen Dikter.
Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon
inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi
senare vann runtom i världen. Hennes inflytande på
efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en
av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken.
Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil
är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik,
till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt
och Eva Dahlgren. Debutboken Dikter som utkom hösten 1916
väckte ingen större uppmärksamhet, även om en del kritiker
var lätt förbryllade - redan här använder Södergran
associativt fri vers och målar i utvalda detaljer i
stället för genomförda landskap. Uttrycken för ett ungt,
modernt kvinnligt medvetande i dikter som Dagen svalnar...
och Vierge moderne var också något helt nytt i
svenskspråkig lyrik. Efter oktoberrevolutionen 1917 var
Ediths och moderns ekonomiska tillgångar plötsligt
värdelösa, eftersom de placerats i ukrainska värdepapper,
samtidigt som Karelska näset från våren 1918 blev en
krigszon. I Petrograd (som Sankt Petersburg hette från
1914) sköts människor utan rättegång, och Södergran visste
att en del av hennes skolkamrater hade flytt från staden.
Poeten läste Friedrich Nietzsche och fann hos honom modet
att stå emot en tidvis vidrig och förnedrande vardag.
Hennes poetiska nyorientering med Septemberlyran mötte
ingen större förståelse från publik och kritik - hon tog
själv till orda i en beryktad insändare i
Helsingforstidningen Dagens Press nyårsafton 1918 för att
försöka klara upp en del av sina avsikter med de
paradoxala visionerna i sin nya bok, men lyckades i
stället provocera fram den första debatten om modernismens
obegripliga poesi på svenska språket - en debatt som sedan
skulle återkomma runt till exempel Birger Sjöberg, Peter
Weiss och Erik Lindegren. Tidningsdebatten blev i
Södergrans fall rätt omild - ingen av debattörerna tycks
heller ha haft en aning om de villkor dikterna kommit till
under: hungersnöd, lungsot, hot om att bli fördriven eller
dödad om Raivola intogs av rödgardisterna[1] - men hon
vann en vän och livsviktig allierad, den unga kritikern
och författarinnan Hagar Olsson (1893-1978). Till Hagar,
"systern" är en diktsvit i Rosenaltaret i tysthet
dedicerad.[2] Med diktsamlingen Framtidens skugga – det
första förslaget till titel var "Köttets mysterier" –
kulminerar Södergrans manande visioner, och den närmast
kosmiska glöden i dikterna talar om en förnyad värld efter
de krig och katastrofer som nu härjar jorden – Raivola var
som tidigare nämnt krigszon 1918 och även senare kunde
Edith höra kanoneld från köksfönstret. Ordalagen kan föra
tankarna till Walt Whitman, Sapfo och Jim Morrison när
poeten ikläder sig rollen som spåkvinna, härförare eller
helt enkelt den av Eros utvalda förmedlaren: [Elib]
653 E-bok
653 eLib
655 4 E-böcker
655 4 Lyrik
852 |5MoE|bMoE|cE-Bok|hHc.03/DR|xorigin:Elib|zOffline epub med
Adobe-kryptering (0.15 MB)
856 4 |uhttps://malmo.elib.se/Books/Details/1013955|zLåna som E-
bok
