Teatermannen Antonin Artaud satt länge inspärrad på psykiatrisk klinik. I桮 Gogh självmördad av samhället治u00E5}n 1947 går han till storms mot hur hans olycksbroder, målargeniet, behandlades. Med en rasande prosa blir texten en anklagelseakt mot den förmenta vetenskap som inte förmår skilja dårarna från genierna, som bryter ner och slutligen förgör de människor den inte förmår hantera
