Mellan 1965 och 1975 var svensk skönlitteratur en radikal samhällskraft. Essäerna handlar om dess estetik och en förändrad författarroll - men också om författarnas kritiska granskning av den västerländska demokratin. Möt folkhemsrebeller som dokumentaristerna Sara Lidman och P.O. Enquist, den radikale liberalen Lars Gustafsson, ögonblicksrealisten Staffan Seeberg och kulturradikalerna i Blå Tåget.
