| Note |
E-bok |
|
Nedladdningsbar epub (0.76 MB) |
|
Jag bad till Gud att någon skulle säga till min pappa: Vad håller ni på med, din unge är ju frisk? De var ju utbildade läkare, de måste ha fattat. Men ingen sa något. De låg instängda i mörka lägenheter i år efter år, utan någon kontakt med omvärlden. Det var en dödlig sjukdom ansåg barnläkarna, som med hjälp av journalistkåren la grunden för en av de mest infekterade samhällsdebatterna någonsin. Tillslut vågade ingen säga någonting som gick emot den etablerade sanningen. Men vad visste egentligen de tystade? Och varför lyssnade ingen på barnen? Ola Sandstig tilldelas 2020 priset Guldspaden. Juryns motivering löd: För att med en synnerligen modig och oväntad granskning lyckats sticka hål på den rådande tystnadskulturen kring de apatiska flyktingbarnen. Jag kan inte säga hur lycklig jag är över att epoken med apatiska flyktingbarn nu är till ända. Filter och Ola Sandstig ska ha all äran av detta ni har räddat hundratals barn från ett fruktansvärt öde. Stora Journalistpriset är det minsta ni ska ha för denna insats!Agnes Wold, på TwitterFör varje blad jag vänder i?boken undrar jag över motiven för de personer som lyckades tysta såväl barns rop som vuxnas opposition.AftonbladetSandstig har gjort något som ingen brytt sig om tidigare – han har träffat barnen. Pratat med dem och fått höra deras berättelser, ofiltrerade ... En kommission för samhällets svek mot de här barnen kommer att behövas.Expressen [WeDoBooks] |
| Subject |
Sekelskiftet 2000
|
|
2010-talet
|
|
Flyktingbarn
|
|
Barn med uppgivenhetssymtom
|
|
Barn med uppgivenhetssymtom i massmedia
|
|
Barn som far illa
|
|
Barnsjukvård
|
|
Flyktingpolitik
|
|
Sverige
|
| Classmark |
362.7608691409485
|
|
Vle/DR
|
|
Ohdfb-c/DR
|
|
Ohdfb-c
|
|
Vle
|
| ISBN/ISSN |
9789180020350 |
|
