|
|
|
LEADER 00000cam a2200529 i 4500
001 s45cmj14qh5pn1dv
008 200319s2020 sw |||||||||||000 0|swe|d
020 9789144127545|qhäftad
041 swe
082 04 331.209485|223/swe
084 Ohag-c:k.49|2kssb/8
084 Ohag-c:k.5|2kssb/8
092 0 331.2
100 1 Lundh, Christer,|d1952-|4aut
245 10 Spelets regler :|binstitutioner och lönebildning på den
svenska arbetsmarknaden 1850-2018 /|cChrister Lundh
250 Tredje upplagan
264 1 Lund :|bStudentlitteratur,|c[2020]
264 3 |c2020
300 384 sidor|billustrationer|c25 cm
336 text|btxt|2rdacontent
337 unmediated|bn|2rdamedia
338 volume|bnc|2rdacarrier
520 I dag krävs från olika håll att regelverket på
arbetsmarknaden ska ändras. Spelreglerna sägs hämma
arbetskraftens rörlighet, leda till en alltför stel
lönebildning, motverka nyanställningar och ge upphov till
orättvisor mellan dem som har arbete och dem som står
utanför arbetsmarknaden. Regelverket framställs som
föråldrat såväl ur social som ekonomisk synvinkel. Och
förändringar är förvisso på gång – sedan 1980-talet
upplever vi en utveckling mot ökad flexibilitet,
företagsanknuten lönebildning och individuell
lönesättning. Det är visserligen inte första gången i
historien som spelreglerna på arbetsmarknaden ändras i
grunden. Sedan mitten av 1800-talet har vi haft fyra
skiften mellan olika arbetsmarknadsregimer, som alla varit
lika omvälvande som den förändring som sker i dag.
Spelets regler är en lättläst skildring av hur
institutionerna på arbetsmarknaden och lönebildningen har
förändrats under den industriella epoken. Den bärande
tanken i analysen är att nya spelregler har skapats allt
eftersom de tekniska, organisatoriska och ekonomiska
förhållandena har förändrats och de befintliga
maktrelationerna har påverkat regelverkets utformning
648 7 1800-talet|2sao
648 7 1900-talet|2sao
648 7 2000-talet|2sao
650 7 Lönebildning|xhistoria|2sao
650 7 Arbetsmarknadsorganisationer|xhistoria|2sao
650 7 Fackliga organisationer|xhistoria|2sao
651 7 Sverige|2sao
|