Descript |
191 sidor illustrationer 22 cm |
Note |
Från att ha varit "de bästa" - enligt prästen Petrus Læstadius 1827 - blev skogssamerna kallade "onyttiga dagdrivare" knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamerna och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor. I den här släktberättelsen finns avsnitt på svenska och lulesamiska om svensk samepolitik med rasbiologi och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg. Skogssamerna Nils »Massa« Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Pehrsdotter Saivitz blev de första hemmansägarna 1836 i Flakaberg, Råneå socken. De fick fem barn. Här finns vittnesmål om föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, lulesamiska språkmästare, heliga sjöar och silverskatter |
|
Parallelltext på svenska och lulesamiska |
Subject |
Rasbiologi
|
|
Naturresurser
|
|
Skogssamer -- historia
|
|
Samepolitik -- historia
|
|
Sápmi
|
|
Sverige -- Lappland -- Flakaberg
|
|
Släktberättelser
|
Classmark |
948.88760049457
|
|
Mcs
|
|
Kcs
|
Alt Auth |
Kuoljok, Per-Eric, 1963-
|
ISBN/ISSN |
9789189702943 inbunden |
|