LEADER 00000cam a22000005a 4500
003 Mo
003 LT
008 111020s2011 sw |||| |00| 0|swe
020 9789186133306
041 1 swe|hfre
082 04 370.922|222/swe
084 Ea:d
084 Eaz Jacotot, Jean-Joseph
084 Lz Jacotot, Jean-Joseph
092 0 370.92 Jacotot
100 1 Rancière, Jacques,|d1940-
240 13 Le maître ignorant.|lSvenska
245 14 Den okunnige läraren :|bfem lektioner om intellektuell
frigörelse /|cJacques Rancière ; översättning och efterord
Kim West
264 Göteborg :|bGlänta,|c2011
300 191 s. ;|c20 cm
520 Kan man lära ut sådant man inte vet? Kan man undervisa
utan att förklara? I Den okunnige läraren berättar
filosofen Jacques Rancière om den franske läraren Joseph
Jacotot, som av en slump drabbas av insikten att man inte
behöver ha några kunskaper i någonting för att kunna lära
ut det. Jacotot fann sig i början av 1800-talet i en
situation där han utan att kunna nederländska skulle lära
ut franska till nederländska studenter som inte kunde
franska. Uppdraget kan tyckas omöjligt, men han lyckades.
Han delar ut en bok som nyligen givits ut i en tvåspråkig
utgåva, och ber via tolk studenterna att med hjälp av den
nederländska texten läsa den franska och skriva ner vad de
tänker om den - på franska. Resultatet är förbluffande:
studenterna bemästrar uppgiften "lika bra som många
fransmän skulle ha gjort". Med utgångspunkt i denna
revolutionerande erfarenhet kom Jacotot sedan att utveckla
en hel pedagogik, en "universell undervisning" som kan
tillämpas i allt från musik och måleri till matematik,
främmande språk och jordbruk. Rancière berättar historien
om detta pedagogiska experiment och dess märkliga öde, om
hur dess rykte sprider sig som en löpeld över världen, för
att sedan lika snabbt glömmas bort och förpassas till
arkivens purgatorium. Den okunnige läraren bär drag av
såväl intellektuell biografi och pedagogisk stridsskrift
som en politisk-filosofisk traktat om universell jämlikhet
, och framstår på många sätt som ett nyckelverk i
Rancières produktion. Här finns själva urscenen för den
jämlikhetsfilosofi han sedan 1970-talet har utvecklat i en
lång rad böcker om politik och estetik, konst och
historieskrivning, filmmakare och arbetarkollektiv.
Jämlikheten är enligt Rancière inte någonting
undervisningen ska sträva efter att uppnå, utan bör vara
dess ovillkorliga utgångspunkt. Vad två människor gör när
de tillsammans försöker begripa någonting för dem okänt -
genom att en av dem tvingar den andre att ägna all sin
uppmärksamhet åt att förstå och redogöra för detta okända
- är inte att övervinna en på förhand existerande
ojämlikhet. Det är att bekräfta den intellektuella
jämlikhet som råder mellan alla människor. Detta är den
intellektuella frigörelsen: att på så sätt bli medveten om
sin egen och allas kapacitet. Men en sådan i lika hög
grad pedagogisk som emancipatorisk aktivitet är prekär och
har tydliga gränser. Så fort man försöker förverkliga
denna frigörelse i större skala, på en skolas eller ett
samhälles nivå, kommer människor att börja jämföra sig med
varandra och återupprätta fiktionen om den naturliga
ojämlikheten. Detta är vad det innebär att man - med en av
bokens mest ödesmättade formuleringar - "måste välja
mellan att skapa ett ojämlikt samhälle med jämlika
människor eller ett jämlikt samhälle med ojämlika
människor". Jacques Rancière föddes i Algeriet 1940 och är
professor i filosofi i Paris. Hans filosofiska bana
inleddes 1968 när han tillsammans med Louis Althusser gav
ut den tongivande boken Att läsa kapitalet. Sedan 70-talet
har Rancière skrivit en mängd inflytelserika verk, bland
annat La Nuit des prolétaires, Le Philosophe et ses
pauvres och Le Partage du sensible, vilka gjort honom till
en av de senare decenniernas mest betydelsefulla tänkare.
På svenska finns sedan tidigare Hatet mot demokratin och
antologin Texter om estetik och politik
600 14 Jacotot, Joseph,|d1770-1840
650 0 Education ¡ Parent participation
650 7 Filosofi och idéhistoria
650 7 Undervisning|xfilosofi|2sao
650 7 Pedagoger|zFrankrike|vbiografi|2sao
650 7 Utbildning|xteori, filosofi|2sao
650 7 Föräldrainflytande|2sao
700 12 West, Kim,|4trl,|4aft
907 00 120413
